lördag 18 april 2009

Jag är inte bara mamma, jag är även partiledare

KD har en debattartikel i DN där de berättar om att de, som första parti, kommer att sända politisk reklam i svensk television.

KD som är i knipa (Junilistan har större andel röster till EU-valet den 7:e juni), kommer att skyffla fram sin toppkandidat Ella Bohlin mellan reklam för 37000 kronors kök och Venus-rakblad, i ett försök att få upp intresset för EU-valet (vilket det inte kommer att göra) men främst för att få upp intresset för KD (det lär det göra, men frågan är om det kommer att vara positivt eller negativt).

Problemet är bara det att det hela kommer att utvecklas till 30-sekunders sublim pajkastning. Hur mycket "dialog" kan det ske under 30-sekunder? Hur mycket debatt eller saklig argumentering kan en 30-sekunder spot innehålla? Ingen alls.

Reklam bygger på att spela på människors känslor. Dessutom väldigt könsdefinerade känslor. Sex och atletism för killar, barn och fluffiga moln för tjejer.
Det är detta vi kommer att se i den politiska reklamen (kanske inte sex...det är ju KD vi snackar om ;) ) men det kommer att bli den sortens reklam som anspelar på våra känslor och framförallt våra rädslor. Det blir aldrig en saklig debatt! Det blir 30-sekunders skitsnack som kommer att uppmana oss att rösta på KD för annars går det åt helvete. I dubbel bemärkelse.

För övrigt, det kostar pengar att sända reklam. Vem betalar? Vem ger bidrag till den? Med andra ord; vilka kommer att få fördelar om KD "vinner" EU-valet?

Slutligen:
"It's 3 am and God is calling, who do you want answering the phone?"
"The Ghostbusters!"


1 kommentar:

  1. Exakt.
    Lite åt samma håll, dock med andra argument, tycker jag.
    Läs gärna mitt inlägg på min blogg om just detta.

    Jag tror att detta, för det första, är en jäkligt känslig punkt hos det svenska folket (majoriteten) och är säker på att det är det också.

    SvaraRadera